I början av min "karriär" som egenföretagare tittade jag runt omkring på nätet efter företag, föreningar, organisationer och privatpersoner som jag kunde ha någon form av utbyte och samverkan med.
Jag surfade vitt och brett tills jag hittade en sajt som skänkte sitt överskott till Amnesty. Eftersom jag själv är medlem i den organisationen så tänkte jag att självklart ska jag länka till den sajten.
Jag mejlade ansvarig för sajten och han gav mig en mycket positiv respons, jag fick en länk utbyte, jag omnämdes i hans nyhetsbrev osv. Det var ett bra byte tyckte jag. Sajtansvarig frågade mig om jag var intresserad av att ses för att diskutera eventuellt samarbete. Narutligtvis lät det intressant, han hade fler besökare på sin sajt än vad jag hade och därmed trodde jag att detta skulle kunna gynna mig. Dock var han lite diffus på vad mötet skulle gå ut på.
Jag åkte iväg för att möta upp honom. Vi möttes upp och han hade sin hund med sig så vi gick iväg på en promenad. Det var snö ute och temperaturen var strax över nollan. Vi gick en ganska lång bit och jag förutsatte att han hade koll på var vi var någonstans (eftersom han bodde där), men så var inte fallet.
Han verkade dessutom väldigt velig om hur vi skulle hantera situationen, jag var trött och hade genomblöta skor så jag tog "kommandot". Vi hittade några hus och jag frågade om vägen till staden vi kom ifrån, men fick höra att det var närmare till grannstaden än tillbaka.
Vi promenerade en km träffade på en cyklist och fick veta att vi var på väg åt fel håll. Därefter tog det ca 45 minuter innan jag satt på pendeltåget på väg hem. Jag var helt slut och de där 4 timmarna kommer jag aldrig att få tillbaka.
Konklusion
Jag tycker absolut att man ska vara på alerten när det gäller att hitta personer som man kan ha ett utbyte med, men var selektiv och lite till magkänslan så slipper du få blöta skor och en alldeles för lång promenad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar